Så förebygger du demens

Christine Gustafsson, professor vid institutionen för omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola – demens är i dag ett av världens största och ökande folkhälsoproblem. Varför ökar demenssjukdomarna?
– Det finns flera orsaker, både ärftliga och biologiska. Men det enkla svaret är att vi blir allt äldre – och hög ålder är en stark riskfaktor. I Sverige finns i dag uppemot 150 000 personer med demenssjukdom och antalet beräknas ha fördubblats till 2050.

Kan vi påverka risken att drabbas?
– Ja, det finns flera forskningsstudier som visar det. Den första studien i världen, FINGER-studien, visar att goda levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan. Studien kallas FINGER-studien för att vart och ett handens fem fingrar står för en livsstilsfaktor som kan förebygga eller fördröja demens.

Vilka är de fem råden?
– Det första rådet är att vi ska fortsätta vara fysiskt aktiva. Det mår både kroppen och hjärnan bra av. En träningsmix av kondition, styrka och balans är bra, men man behöver inte träna hårt. Det viktiga är att göra något fysiskt varje dag.
– Det andra rådet är att vi ska välja hälsosam kost. Gärna medelhavsinspirerad mat med mycket grönsaker, olivolja, fisk och skaldjur. Och hålla nere på sötsaker, vitt mjöl och charkprodukter, liksom rökning och alkohol.
– Det tredje rådet är att hålla hjärnan i gång. Det kan vara att lösa korsord, läsa böcker, lägga pussel, spela dataspel eller testa något helt nytt för att ge hjärnan en utmaning.
– Det fjärde rådet handlar om socialt umgänge. Att träffa vänner och delta i olika sociala aktiviteter är roligt och meningsfullt – och bra för det psykiska måendet.
– Det femte rådet att vi ska ha koll på våra medicinska värden, och då främst blodtryck, blodsocker och kolesterol som ökar risken för demenssjukdom om de är för höga.

När ska man börja lägga om sina vanor?
– Nu! Det är aldrig för sent eller för tidigt att ändra en livsstil.

Fakta:
FINGER-studien är en randomiserad forskningsstudie som omfattade drygt 1 200 äldre med risk att utveckla demens. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen deltog i ett livsstilsförändrande program kring kost, fysisk aktivitet och kognitiv träning, medan en kontrollgrupp enbart fick generella hälsoråd. När forskarna efter 11 år följde upp deltagarna visade det sig att gruppen som deltagit i programmet hade förbättrat sina färdigheter inom alla områden.

I Sophiahemmet Högskolas utbildning med inriktning mot vård vid kognitiv sjukdom ingår kursen ”Hälsofrämjande arbete med fokus på kognition och kognitiv sjukdom” som bygger på FINGER-studien.

Läs mer om Sophiahemmet Högskolas utbildningar om kognitiv sjukdom:
Specialistsjuksköterska, inriktning vård vid kognitiv sjukdom
Silviasyster
Silviasjuksköterska