Ett av medicinhistoriens största genombrott fyller 100

Diabetes drabbar nästan var tionde person och är en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen. Sjukdomen är känd sedan århundraden, men vägen till en fungerande behandling har varit lång och krokig.

Det var först på 1800-talet som forskarna förstod att det fanns ett samband mellan diabetes och bukspottkörteln. De testade då att operera bort bukspottkörteln på hundar för att se vad som hände. Resultatet blev att hundarna kissade mycket. Så småningom kom forskarna fram till att stora urinmängder hänger samman med diabetes och att felet låg i bukspottkörteln. Men det fanns fortfarande ingen behandling.

Läkarna noterade att personer med diabetes hade för mycket socker i urin och blod och såg att det kunde bero på kosten. De provade då att ordinera allehanda plågsamma dieter som till exempel en svältkur, eftersom man trodde att all mat var farlig för personer med diabetes. Många som sattes på kuren svalt ihjäl. En annan diet byggde på att ersätta kolhydrater med fett kombinerat med starksprit, men inte heller den dieten hade någon större framgång.

Insulin från hundar

I början av 1920-talet lyckades den kanadensiska kirurgen Frederick Banting och hans kollegor utvinna insulin från hundars bukspottkörtel och injicera det i en människa. Han anses vara den som upptäckte insulinet och världsdiabetesdagen firas på hans födelsedag den 14 november.

Under de 100 år som gått har livsvillkoren för personer med diabetes förändrats radikalt och upptäckten av insulinet ses som ett av medicinhistoriens största genombrott. En tioåring som fick diabetes i början av 1900-talet dog inom ett år. På 50-talet hade livslängden ökat med 40 år och sedan 2000-talet med ytterligare 30 år tack vare hjälpmedel som insulinpumpar och blodsockermätare. Idag får många individanpassad insulinbehandling genom en insulinpump som via en slang eller kanyl för in insulin i underhudsfettet. Blodsockret hålls på så sätt på en jämn nivå.

Forskningen fortsätter

Det pågår forskning med att använda ny teknik för att ytterligare förfina och förbättra behandlingsmetoderna. Ett exempel är att samla in stora mängder glukosdata via sensorer som sedan analyseras med hjälp artificiell intelligens (AI).

Förhoppningen kring ett annat forskningsområde där AI används, är att på sikt kunna få glukossensorer att ”prata med” insulinpumpar så att de tillsammans fungerar som en artificiell bukspottkörtel.

Det forskas också om att transplanera in nya insulinproducerande celler från stamceller till personer med typ 1-diabetes. Med den kunskapen skulle man kunna förhindra att diabetes typ-1 bryter ut. Tänk om Banting hade kunnat drömma om den möjligheten när han upptäckte insulinet för 100 år sedan?

Fakta – hur fungerar insulin?

• Insulin gör att cellerna kan ta upp socker ur blodet och använda det som bränsle och påverkar samtidigt levern att lagra socker i form av glykogen. Insulin har även effekter på kroppens omsättning av fettsyror.
• Vid brist på insulin stiger blodsockernivån eftersom sockret stannar kvar i blodet.
• Det tidiga insulinet var framställt av djurkörtlar. I dag görs mänskligt insulin med hjälp av genmodifierade bakterier och jästceller.

Läs mer om diabetesvård på Sophiahemmet

Text: Marie Skeppstedt