Urininkontinens – ett vanligt och begränsande problem

Vad är urininkontinens och finns det olika former?
Det är ett ofrivilligt läckage av urin. Det finns olika typer av urininkontinens och den vanligaste formen är ansträngningsinkontinens som främst drabbar kvinnor. Den är förutsägbar och uppstår exempelvis när man hostar, hoppar eller springer. Trängningsinkontinens är däremot oförutsägbar och beror på en överaktiv blåsa vilket leder till ett läckage av urin. Inkontinens kan även beror på nervskador som uppstått vid till exempel en stroke.

Vilka drabbas?
Det är tre gånger så vanligt med inkontinens hos kvinnor som hos män. Ansträngningsinkontinens är vanligast hos kvinnor som fött barn och trängningsinkontinens är ett problem hos framför allt äldre. I 70-års åldern räknar man med att 40% av kvinnorna har någon form av inkontinens.
Men det är ett stort mörkertal eftersom många tyvärr drar sig för att söka vård. En halv miljon personer i Sverige lider av inkontinens och bara hälften av dem söker vård och ännu färre blir utredda och får behandling. På så sätt är urininkontinens en folksjukdom.

Vilka symptom ger urininkontinens?
Det finns ett brett spektrum av symtom. Det kan vara allt ifrån ett litet läckage efter en längre löptur till ett stort läckage efter bara en liten hostning. Det kan också innebära trängningsproblematik där man inte kan hålla sig när man är kissnödig och inte hinner till toaletten och därför läcker både små och stora mängder urin.

Vad beror det på?
Ansträngningsinkontinens beror på att muskulaturen i bäckenbotten försvagats som en följd av att vi blir äldre, graviditeter eller på grund av östrogenbrist. Det finns också en ärftlig faktor. Trängningsinkontinens beror på en störning i nervsignalerna till muskulaturen kring urinblåsan som aktiveras onödigt ofta trots att den inte är full. Neurogena skador eller nervsjukdomar gör att signalerna till muskulaturen kring urinblåsan inte fungerar vilket också kan leda till inkontinens.

Hur påverkas den som är drabbad?
Det kan innebära en stor social inskränkning. Vid mindre besvär lägger många om sin vardag. Tar med sig extra trosor, avstår från gruppträningar eller kissar före träning (vilket i och för sig inte hjälper). Vissa vågar inte gå bort på middag för oro att läcka urin eller för att de ska lukta illa. Andra vågar inte ens övernatta hos sina barn i rädsla för att blöta ner sängen. Urininkontinens kan medföra en oerhörd nedsatt livskvalitet.

Hur ställs diagnosen?
Dels genom ett vanligt patientsamtal där patienten får berätta om sina läckage. Vi gör också en gynekologisk undersökning för att utesluta att något, till exempel en tumör, trycker mot urinblåsan. Patienten uppmanas också att skriva i en så kallad ”miktionslista” där de under två dygn noterar hur mycket de dricker, kissar och läcker. Allt detta sammanställs och lägger en bra grund för diagnos. Vi kan också mäta hur stort läckage patienten har med hjälp av speciella test som görs på plats hos oss. Med hjälp av cystometri kan vi också mäta trycket i blåsan.

Går inkontinens att förebygga?
Ja, framför allt med hjälp av bäckenbottenträning. Men ärftliga faktorer spelar in så även om man gjort sin träning så kan man drabbas av urinkontinens.

När ska man söka vård och vad erbjuder vården för hjälp?
Man ska söka vård när man har besvär som påverkar livskvaliteten. Vid träningsinkontinens behandlar vi med lokalverkande östrogen och läkemedel som ger färre trängningar genom att hämmablåsans sammandragningar. Ansträngningsinkontinens kan opereras. Då lägger vi in ett nät som stödjer upp urinröret. Med den här typen av operation blir hela 90% helt besvärsfria. Tyvärr kan inte all inkontinens avhjälpas med den här operationen.

Hur ser utsikterna ut för de som drabbats av urininkontinens?
Det finns gott hopp och det finns mycket vi kan hjälpa till med för patienter med inkontinens. Absolut.

Läs mer om Sophiahemmet
Läs mer om Carlakliniken vid Sophiahemmet

Text och foto: Pia Hultkrantz