Ny metod ger säkrare graviditet

– Minskad stress hos den blivande mamman kan vara en förklaring till det positiva resultatet och att kvinnan litar på sin intuition och söker vård om hon känner oro för sitt ofödda barn, förklarar barnmorskan och disputanten Anna Akselsson.

Det var hösten 2016 som hon blev tillfrågad om att delta i en studie som gick ut på att utvärdera en ny metod som skulle kunna hjälpa gravida kvinnor och deras barn. Studien leddes av Ingela Rådestad, professor vid Sophiahemmet Högskola, som efter flera års forskning utvecklat metoden Mindfetalness. Metoden innebär att gravida kvinnor lär känna sitt barns rörelsemönster för att enklare kunna uppfatta avvikelser.

– Som barnmorska är det vanligt att gravids ställer frågor om fosterrörelser. Det är svårt att veta hur det ska kännas och vad som är normalt, och som barnmorska är det svårt att ge råd åt kvinnor hur de ska förhålla sig till rörelsemönstret, berättar Anna Akselsson.

Lära känna barnets rörelser

Metoden Mindfetalness går ut på att den gravida kvinnan, från och med vecka 28, ägnar en kvart om dagen åt sitt ofödda barn och dess rörelser. När barnet har en vakenhetsperiod ligger hon på sidan och fokuserar under denna kvart på fostrets rörelser och noterar styrkan, karaktären och frekvensen.

– Genom att utöva Mindfetalness varje dag kan mamman lära känna sitt barns sätt att röra på sig och det blir på så vis lättare att upptäcka när mönstret avviker, förklarar Anna Akselsson.

Forskning visar nämligen att det finns ett samband mellan minskade fosterrörelser under graviditeten och ökad risk för att barnet är för litet för graviditetslängden när det föds eller i värsta fall – fosterdöd.

Positiva effekter

Anna Akselsson, som hade tänkt forska långt senare i karriären, blev mycket intresserad av Ingela Rådestads metod och tillsammans genomförde de en pilotstudie, och därefter en fullskalig studie. I studien involverades barnmorskemottagningar i Stockholmsområdet. Hälften av mottagningarna gav gravida kvinnor information om Mindfetalnessmetoden och den andra hälften fortsatte med sedvanlig vård. Cirka 40 000 kvinnor deltog i studien.

Studien kunde visa att det fanns positiva samband mellan uppmärksamhet av fosterrörelser och minskad risk för komplikationer.

Bland annat startade gruppen som fått information om Mindfetalness sin förlossning spontant i större utsträckning än kvinnorna i den andra gruppen, färre kvinnor gick över tiden, en lägre andel behövde göra kejsarsnitt, färre barn fördes till neonatalavdelningen (vilket är ett tecken på att fler barn mår bättre) och färre barn föddes för små för graviditetslängden.

– En annan bidragande faktor kan vara att den gravida kvinnan lägger sig i sidoläge när hon praktiserar Mindfetalness. Detta har via ultraljud visats vara den bästa positionen för ett bra flöde i moderkakan och kan vara förklaringen till den lägre andel barn som föddes små för graviditetslängden.

Vill forska vidare

Nu disputerar Anna Akselsson med studien om Mindfetalness, men längtar redan till att börja med nästa forskningsprojekt.

– De fynd jag har gjort får mig att vilja forska vidare. Kan vi kanske hjälpa vissa riskgrupper i samhället genom att förmedla information? Det är en fråga jag vill fortsätta undersöka, säger Anna som också vill fortsätta jobba som barnmorska.

– Jag tror att det är jätteviktigt att, som forskare, komma ut med det man får fram i kliniken och att det inte bara stannar i artiklar.

Läs mer om Mindfetalness här.
Läs Anna Akselssons artikel här.

Text: Moa Linette Lindahl
Foto: Pia Hultkrantz