Fysisk aktivitet avgör inte psykisk hälsa

Yohannes Woldamanuel, vad var utgångspunkten för dina doktorandstudier?
–Personer med prediabetes och diabetes typ 2 rekommenderas fysisk aktivitet för att må bra både psykiskt och fysiskt. I min forskning ville jag ta reda på hur fysisk aktivitet förebygger psykisk ohälsa och påverkar den mentala hälsan hos dessa grupper. Jag ville även undersöka vilka yttre faktorer, exempelvis väderförhållanden, som kan spela in.

Hur genomförde du dina studier?
–Min avhandling bygger på fyra studier i Sophia Step Study-projektet där olika grupper fick olika typer och grader av stöd för fysisk aktivitet, med exempelvis stegräknare och individuell rådgivning.

Vad kom du fram till?
Det visade sig att den fysiska aktiviteten inte hade någon signifikant effekt på depression, ångest, stress över sjukdomen och livskvalitet. Min andra studie visade att det inte fanns samband mellan fysisk inaktivitet och psykiska symptom i studiegruppen. Dock kan resultatet bero på att deltagarna i studien över lag mådde bra och inte försämrades över tid.

Blev du förvånad över resultatet?
–Ja, eftersom annan forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och bättre psykisk hälsa. Men min forskning visar att det i stället är individuella faktorer som ålder, kön, BMI och graden av fysisk aktivitet som påverkar den psykiska hälsan. Det fanns också en koppling mellan högt BMI, psykisk ohälsa och sämre livskvalitet.

Vad gjorde du med den här kunskapen?
–Det fick mig att vilja ta reda på mer om vad som faktiskt påverkar individer att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Jag ville undersöka om väderförhållanden kunde vara en sådan faktor. Väljer man bort fysisk aktivitet om det är för varmt, för kallt eller regnigt? Det visade sig att vädret inte spelar någon roll för det dagliga antalet steg.

Hur kan din forskning vara till nytta för patienter?
–Mina resultat visar att en helhetssyn kring viktkontroll, psykiskt mående och fysisk aktivitet är avgörande för att stötta personer med prediabetes och typ 2-diabetes. Det finns även potential med så kallade e-hälsolösningar där olika hälsodata och motiverande verktyg är samlat på en och samma plattform. Om primärvården kan erbjuda medicinska och psykologiska behandlingsformer, samtidigt som patienterna gör livsstilsförändringar, blir vården långt mer ändamålsenlig.

Läs mer om Yohannes Woldmanuel
Läs mer om forskning på Sophiahemmet Högskola