Enzym kan förutspå Alzheimer

Helena Kullenberg, doktorand vid Sophiahemmet Högskola, du disputerar med en avhandling om kopplingen mellan insulinresistens och Alzheimers sjukdom. Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Under många år arbetade jag som psykiatrisjuksköterska, främst med äldre med kognitiva problem. Jag såg att patienterna påverkades kognitivt av sina blodsockernivåer och det ledde till att jag utbildade mig till diabetessjuksköterska. Målet med min forskning är att öka kunskapen om sambandet mellan insulinresistens och Alzheimers sjukdom.

Hur ser sambandet mellan insulinresistens och Alzheimers sjukdom ut?
– Insulinresistens uppstår när kroppens celler inte kan ta upp energin från maten. För att kompensera detta producerar kroppen mer insulin som leder till höga insulinnivåer i blodet. Insulin bryts ned av samma enzym (IDE) som bryter ned det protein som ansamlas som plack och skadar hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. När IDE måste bryta ner insulinet räcker inte enzymet till för att också bryta ner skadlig plack på hjärncellerna, vilket kan leda till Alzheimers sjukdom.

Hur har du gått till väga för att påvisa kopplingen mellan sjukdomarna?
– Vi genomförde flera studier genom att analysera och jämföra blodprover. Den första gjordes på patienter med och utan diabetes typ 2. Blodproverna hämtades från Sophiahemmets biobank. I den andra studien använde vi blodprover från patienter med Alzheimers sjukdom och jämförde med kognitivt friska personer. Vårt fokus i blodanalyserna var nivåerna av enzymet IDE. Vi tittade också på registerdata från Alzheimerpatienter som ordinerats diabetesläkemedel för att se om detta gjorde någon skillnad för vilka symptom patienterna uppvisade.

Vad visade studierna?
– Resultaten visade att patienter med diabetes typ 2 hade högre nivåer av IDE i blodet än personer med Alzheimers sjukdom och friska frivilliga. IDE är också kopplat till högre ålder, högre BMI och högre blodsockernivåer. Det innebär att IDE kan vara en viktig faktor för ämnesomsättningen, men kan även kopplas till riskfaktorer för kognitiv sjukdom. Ett sjunkande värde av IDE skulle kunna vara en markör för ökad risk för att drabbas av, eller till och med befinna sig i en tidig fas av, Alzheimers sjukdom. Avhandlingen har övergripande bidragit till ökad kunskap om IDE och att det är en stabil markör som kan mätas i blod.

Hur kan din forskning vara till nytta för patienter?
– I förlängningen skulle nivåerna av IDE kunna vara en potentiell markör för att upptäcka Alzheimer i ett mycket tidigt skede. Även om vi i dag inte har något botemedel mot sjukdomen kan bromsmediciner ha en bättre effekt ju tidigare de sätts in. Det är också möjligt att enzymet kan komma att utgöra mål för behandling av Alzheimers sjukdom i framtiden.

Text: Maria Rundgren
Bild: OpenArt.ai

Läs mer om Helena Kullenberg
Läs mer om forskning på Sophiahemmet Högskola