Sophiahemmet
Fråga specialisten

”Klimakteriet är ingen sjukdom”

Sjukvård, Mar 8, 2023

Alla kvinnor hamnar förr eller senare i klimakteriet – ändå har många bristfälliga kunskaper om denna period i livet. Katarina Brywe, gynekolog och överläkare på Carlakliniken, svarar på frågor om vad klimakteriet innebär och vad man kan göra för att må bra.

Vad är klimakteriet?
– På svenska heter det övergångsåldern och avser tiden när kvinnan övergår från att vara fertil till icke fertil. Klimakteriet är ingen sjukdom, utan en naturlig process på samma sätt som puberteten. Det som händer är att hormonproduktionen i äggstockarna sjunker och slutligen upphör. Det gör att även ägglossning och mens glesar ut och på sikt helt försvinner. Östrogenhalten i kroppen sjunker och det är den bristen som ger många kvinnor besvär med svettningar och vallningar. Medelåldern för klimakteriet i västvärlden är 52 år, men allt mellan 45 och 57 år anses normalt.

Vad är menopaus?
– Det är tidpunkten för den sista menstruationen. Men när den inträffar vet man inte förrän efteråt. Definitionen av menopaus är att det ska ha gått 12 månader efter sista blödningen. Om du blöder efter det ska du söka läkare för ”blödning efter klimakteriet”.

Talar kvinnor i dag mer öppet om klimakteriet jämfört med tidigare generationer?
– Ja, det är min uppfattning. Inte minst för att det tas upp i media på ett annat och mer positivt sätt nu. Det är inte lika ”skämmigt” längre och det tycker jag är väldigt bra.

Hur vet jag om jag är i klimakteriet?
– Det första tecknet brukar vara att mensen blir oregelbunden. Det blir längre mellan menstruationerna och ofta mer långdraget när den kommer. Humörsvängningar, värmevallningar, svettningar och störd nattsömn är vanliga.

Drabbas alla kvinnor av klimakteriebesvär?
– Det finns kvinnor som knappt märker att de är i klimakteriet, medan andra har svåra besvär under flera år. Men de flesta drabbas av vallningar eller svettningar under någon period. Många upplever också att de sover sämre då nattsömnen blir störd av att de vaknar av vallningar och svettas. Statistiken visar att sju av tio kvinnor får klimakteriebesvär, och en tredjedel av dem så pass mycket att de önskar att få någon form av behandling.

Vad händer med sexlusten?
– Också det varierar från kvinna till kvinna, men många upplever att lusten minskar. Rent fysiologiskt leder de låga halterna av östrogen till sköra och torra slemhinnor och då kan det kännas obehagligt att ha sex. Lokalverkande östrogen, som finns receptfritt på apoteket, motverkar torrhet i slidan. Det minskar också risken för urinvägsinfektion eftersom det stärker slemhinnan även kring urinröret. En enkel och helt ofarlig behandling.

Är humörsvängningar kopplade till klimakteriet?
– När hormonbalansen ändras kan det ge besvär liknande PMS – premenstruellt syndrom –som humörsvängningar och svullnad i kroppen. PMS-symptom kan ofta bli förstärkta i klimakteriet. Men klimakteriet inträffar i en period i livet med många förändringar. Barnen flyttar ut, föräldrarna blir gamla och man kanske börjar fundera på vad man vill med sitt liv. Den främsta indikationen för hormonbehandling är svettningar, vallningar och sömnstörningar. Jag brukar även rekommendera kvinnor som har svåra humörsvängningar att prova med hormonbehandling under tre månader och se om det blir någon förbättring.

Finns det något jag kan göra själv för att minska besvären?
– Forskningen visar att motion i form av pulshöjande aktivitet tre gånger i veckan kan ha effekt. Även akupunktur kan hjälpa. Däremot finns det i dag inga studier som visar att en viss sorts kost kan minska besvären. Möjligen kan vissa hälsokostpreparat vara bra mot lättare besvär.

Hur ska jag tänka när det gäller hormonbehandling?
– Om du har så svåra besvär att det påverkar din livskvalitet kan du bli hjälpt av hormonbehandling. Östrogen är en väldigt effektiv medicinering för typiska klimakteriesymptom. Jag tycker inte man ska vara rädd för hormonbehandling. Det kom larmrapporter i slutet av 90-talet om att det fanns ett samband mellan östrogenbehandling och bröstcancer. Numera vet man att risken för bröstcancer ökar något vid längre tids hormonbehandling, men att den även ger ett visst skydd mot hjärt-kärlsjukdom förutsatt att den sätts in i samband med menopaus. Det görs det alltid en individuell bedömning före hormoner skrivs ut. Vanligtvis kan man sluta med medicineringen efter cirka fem år utan att klimakteriesymptomen återkommer.

Text: Inger Sundelin

Läs mer om Sophiahemmet Sjukhus
Läs mer om Carlakliniken