Två nya drottningar på Sophiahemmet

I den del av Sophiahemmets park som vetter mot Lill-jansskogen kan man höra surret av cirka 120 000 bin. De är uppdelade på två bikupor, målade i samma färg som övriga byggnader inom Sophiahemmet. Bina har transporterats från Åkersberga och verkar ha funnit sig väl till rätta i parken.

– Bin kan hitta hem på ungefär tre kilometers avstånd, men den här flytten var betydligt längre. Dessa bin levde tidigare nära en lindallé och när de flyttades till Sophiahemmet var tanken att de skulle hitta till lindallén på Valhallavägen, säger biodlaren Maj Östberg Rundqvist, som haft hand om bina hela sommaren.

Britta Svedin som är chef över Serviceutveckling vid Sophiahemmet menar att bikuporna är ett sätt att bidra till den biologiska mångfalden. En konkret handling som förenar nytta med nöje.

– Vi har länge velat få hit bin, eftersom vi har en så fin park att erbjuda, säger Britta som tycker det är lite kul att drottning Sofia, som grundade Sophiahemmet, nu har fått sällskap av två bidrottningar.

Sophiasystrarna, som förr i världen bodde inom området, hade egen örtagård och grönsaksodlingar i parken, så det är inte första gången den fina omgivningen brukas. Parken kring Sophiahemmet levererar en mångfald av fruktträd och blommor som exempelvis klöver och vitklöver, vilket ger goda chanser till fin honung.

– Vi bedriver vård, utbildning och forskning. Kan vi med bikuporna lämna ett litet bidrag till ett friskare ekosystem, känns det mycket bra, säger Britta.

Varje bi räknas

Maj Östberg Rundqvist berättar att bisamhället i en kupa är en komplex superorganism där varje bi är en kugge. Drottningen parar sig en gång och lägger cirka 3000 ägg per dygn under högsäsongen på sommaren. Hon skiljer ut sig från övriga bin genom sin större bakdel.

– Normalt producerar drottningen ägg i några år. Därefter blir hon för gammal och byts ut till en yngre förmåga, berättar Maj.

Arbetsbina genomgår olika stadier i sina korta liv från ägg till arbetsbi. Nyfödda bin håller rent i kupan, matar larver, bygger vaxceller, packar pollen och behandlar nektar. I nästa fas har de utomhustjänst, med uppgift att samla in nektar och pollen. Bin lever i 3 – 4 veckor eller tills vingarna är utslitna. Bin som föds på hösten övervintrar i den isolerade kupan. Därinne lever de på honung och värmer drottningen med sina kroppar.

– De sitter i ett klot runt henne, i halvdvala, och byter plats med varandra allt eftersom. Det är väldigt fascinerande, säger Maj.

Biodling är friskvård

Hon tycker att bin är fantastiska och viktiga djur som på många olika sätt bidrar till vårt samhälle. Som pollinerare förstås, men även med bivax som vi använder i exklusiva krämer. Bigift kan dessutom utvinnas och bearbetas till medicinska preparat i salvor och injektionsvätskor som i sin tur kan användas som motgift till personer som är allergiska.

– Jag ser biodling som friskvård, konstaterar Maj.

Snart kommer man att kunna skörda honung från de två bikuporna. Det blir ingen jätteproduktion, men tanken är att kunna ge en burk av Sophiahemmets honung i gåva vid speciella tillfällen.

– Härproducerad honung är trevligt! Det allra bästa med bikuporna är att de utgör ett fint och miljövänligt inslag här i Sophiahemsparken, säger Britta.

Text: Maria Rundgren
Foto: Annie Palmestig

Läs mer om Sophiahemmet