Vad är den vanligaste orsaken till stroke?
– Den viktigaste riskfaktorn är oupptäckt eller otillräckligt behandlad hypertoni, alltså högt blodtryck. Men det är sällan bara en faktor. Riskprofilen är ofta en kombination av flera livsstils- och hälsorelaterade faktorer. De flesta strokefall orsakas av en blodpropp i hjärnan (ischemisk stroke), medan en mindre andel beror på en blödning.
Vilka livsstilsfaktorer påverkar risken?
– Rökning, frånvaro av fysisk aktivitet, överkonsumtion av alkohol, bukfetma, obehandlat förmaksflimmer, diabetes och högt LDL-kolesterol (även kallat det ”onda” fettet) är också riskfaktorer. Det positiva är att många av dem går att påverka med ganska enkla medel i vardagen med mer rörelse, bättre mat och genom att sluta röka.
Vad kan sjukvården göra för att minska risken hos patienter?
– Kontrollera blodtryck och följa upp blodtrycksbehandling och blodfetter. Stimulera till rökfrihet, hälsosam diet och motion. Sjukvården spelar en viktig roll i att upptäcka riskfaktorer i tid och stötta patienterna att göra förändringar. Det handlar mycket om att arbeta förebyggande tillsammans.
Vad kan man själv göra för att minska risken för stroke?
– Det handlar om att ta ansvar för sin hälsa och göra sunda val i vardagen. Även om vissa riskfaktorer, som ålder och ärftlighet, inte går att påverka, så kan ett hälsosamt leverne med nyttig mat, motion och rökfrihet göra stor skillnad.
Vad gäller om man redan haft en stroke – hur undviker man att få en till?
– Följ de allmänna råden om hälsosam livsstil, så återigen: rök inte, rör på dig och ät hälsosamt. Ta också ta de förebyggande läkemedel som föreskrivs och gå på uppföljande kontroller. Om du gör vad du kan för att förebygga stroke så minskar även risken för andra sjukdomar.
Hur har strokevården förändrats de senaste decennierna?
– Jag skulle säga att det är bra mycket bättre att få stroke idag än när jag började arbeta som strokeläkare i början på 1990-talet. Det har skett stora medicinska framsteg, framför allt när det gäller akut behandling.
Vad är det viktigaste som har förändrats?
– Trombolysbehandling, en behandling som löser upp blodproppar, ändrade strokevården för alltid. Trombektomi, där proppar dras ut mekaniskt har befäst denna förändring och drivit utvecklingen vidare. Att vi numera kan behandla ischemisk stroke akut har gjort enorm skillnad, men det kräver snabb diagnos och snabbt agerande.
Hur snabbt måste man få vård vid misstänkt stroke?
– Varje minut som hjärnan är utan syre har man uppskattat att ungefär 1,9 miljoner nervceller dör. Det är bråttom. Därför är det så viktigt att man larmar direkt vid symptom och att ambulanspersonalen snabbt kan sätta i gång med omhändertagandet.
Varför är stroke bland yngre ett växande problem?
– Stroke har inte minskat bland yngre, de under 50 år, på samma sätt som hos äldre. Yngre personer som får stroke har oftare ovanligare orsaker till sin stroke, orsaker som inte är lika lätta att förebygga. I och med att det är ovanligare så vet vi också mindre. Därför behövs mer forskning och att patienter ställer upp i studier.
Hur ser framtiden ut för strokevården?
– Den akuta behandlingen av stroke har förbättrats avsevärt, men med fortsatt forskning, fler kliniska studier och nya behandlingsmetoder kan vi komma ännu längre. Vi har kommit långt, men är inte framme än. Samtidigt behöver vi utveckla rehabiliteringen och fortsätta det långsiktiga arbetet med att förebygga nya strokefall och minska följderna av stroke. Även om antalet nya strokefall har gått ned finns fortfarande mycket kvar att göra, både inom vården och forskningen.
Fakta: Så minskar du risken för stroke
- Kontrollera blodtrycket regelbundet – behandla och följ upp om det är högt
- Sluta röka
- Rör på dig dagligen
- Ät hälsosamt
- Gå ner i vikt om du har bukfetma