De forskar för folkhälsan

Mida Berglöf, 33 år

Vad har du för bakgrund?
– Jag är legitimerad fysioterapeut och har arbetat inom öppen- och slutenvården med bland annat knä- och axelrehabilitering, och med aktivitetsförmågeutredningar på en försäkringsmedicinsk utredningsenhet.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Mitt intresse för idrottsmedicin har nog funnits sedan tiden som student på fotbollsgymnasiet i Uppsala. Men det tog fart ordentligt under min magisterutbildning då jag var med i ett projekt som handlade om behandling av hamstringsskador.

Vad ska du forska om?
– Om implementering av skadeförebyggande träningsprogram inom ungdomshandboll, där det är vanligt med idrottsskador. Skador kan leda till ökad risk för framtida sjukdom, psykisk ohälsa eller att ungdomar slutar med sin idrott. Tidigare studier har visat att skadeförebyggande träningsprogram kan minska skaderisken. Målet med vårt projekt är att fördjupa kunskapen om implementering av sådana program ute i verksamheterna.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Att vårt forskningsprojekt i förlängningen kan bidra med ökad kunskap om hur ungdomar kan undvika skador och fortsätta spela handboll.

Text: Inger Sundelin
Foto: Joakim Lehnström

Clara Onell, 28 år

Var har du för bakgrund?
– Jag är nutritionist och har tidigare arbetat med vård vid ätstörningar och med att främja hälsosamma matvanor hos patienter inom psykiatrisk slutenvård.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Det grundar sig i mitt stora intresse för sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och ohälsa. Jag har länge sett fram emot att som doktorand få djupdyka i det här området.

Vad ska du forska om?
– Mitt forskningsprojekt baseras på forskningsstudierna Sustainable University Life, SUN-studien och The Swedish Handball Cohort. Syftet är att undersöka vilken betydelse levnadsvanor och kroppsuppfattning har för risken att utveckla idrottsskador och smärta i muskler och skelett (muskuloskeletal smärta) hos universitetsstudenter och unga handbollsspelare.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Min förhoppning är att den ska kunna leda till preventiva insatser genom att tidigt belysa sambanden mellan levnadsvanor och hälsa hos ungdomar och unga vuxna.

Rikard Hanafi, 36 år

Var har du för bakgrund?
– Jag är legitimerad fysioterapeut med erfarenhet av behandling av patienter med långvarig smärta.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Det började med en vilja att vara med och göra vården mer jämlik och skapa bättre förutsättningar för att patienter ska bli engagerade i sin egen vård.

Vad ska du forska om?
– Projektet heter Get Back och handlar om att utveckla ett personcentrerat och digitalt prehabiliteringsprogram som ska förbättra den fysiska och mentala kapacitateten för sårbara patienter som ska genomgå ryggkirurgi.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att den kan bidra till att öka patienters livskvalitet, hälsa och delaktighet i sin egen vård.

Yohannes Woldamanuel, 46 år

Var har du för bakgrund?
– Jag kom till Sverige 2004 som internationell student från Etiopien. Jag har en magisterexamen i Public Health Nutrition och en sjuksköterske- och kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap. Jag har arbetat som legitimerad sjuksköterska inom bland annat primärvård, akut- och hjärtkliniker, och 2020 tog jag examen som specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård vid Sophiahemmet Högskola.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Mitt intresse för teknik och e-hälsa som stöd för fysisk aktivitet började redan som sjuksköterskestudent. Mitt examensarbete på sjuksköterskeutbildningen var en litteraturöversikt om effekten av webbaserade insatser i egenvården hos patienter med typ 2-diabetes.

Vad ska du forska om?
– Hur man kan förebygga och behandla diabetes typ 2 genom hälsosamma livsstilsförändringar som fysisk aktivitet. Därför är jag mycket intresserad av att delta i Sophia Step Study-projektet vid Sophiahemmet Högskola. Att forska inom området hälsofrämjande arbete inom hälso-och sjukvården har länge varit mitt mål.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Att den ska bidra till användningen av e-hälsotjänster för att stödja egenvård av fysisk aktivitet hos personer med prediabetes och diabetes typ-2. Dessutom klargöra fördelarna med fysisk aktivitet för dessa personer. Det skulle bidra till att minska risken för komplikationer av sjukdomen.

Nathan Weiss, 27 år

Vad har du för bakgrund?
– Jag är legitimerad naprapat och har en magisterexamen inom folkhälsovetenskap. Kliniskt har jag arbetat med behandling av långvarig ospecifik smärta, primärt i rygg och nacke.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Det började redan under gymnasietiden, då jag utbildade mig till personlig tränare. Under grundutbildningen till naprapat väcktes mitt intresse för folkhälsa.

Vad ska du forska om?
– Min avhandling baseras på projektet Corona And Manual Professions (CAMP) som undersöker hur kiropraktorer och naprapater hanterar och påverkas av covid-19 pandemin i Sverige. Jag studerar specifikt kopplingen mellan pandemi och psykisk ohälsa, smärta samt oro hos kiropraktorer och naprapater.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Förhoppningsvis till ökad beredskap för potentiellt kommande kriser och prevention av fysisk och psykisk ohälsa hos kiropraktorer och naprapater. Att projektet ska vara en grund för fortsatta studier av arbetsrelaterade risker och faktorer för hälsa och ohälsa som kan ha betydelse för vårdgivares hälsa i framtiden.

Anna Andrén, 37 år

Vad har du för bakgrund?
– Jag är barnmorska med en master i reproduktiv och perinatal hälsa. Jag har tidigare arbetat inom förlossningsvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och varit delaktig i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som handlar om det fysiologiska födandet.

Hur började ditt intresse för forskningsområdet?
– Det startade när jag läste till sjuksköterska och grundar sig i en stark vilja att påverka och förbättra vården i Sverige.

Vad ska du forska om?
– Vårt forskningsprojekt syftar till att förbättra graviditetsutfallet för kvinnor födda i Somalia genom att utveckla och anpassa så kallad Mindfetalness, en metod som gravida kan använda för att uppmärksamma fosterrörelser.

Vad hoppas du din forskning ska leda till?
– Att mödrahälsovården blir mer jämlik och att hälsan hos kvinnor födda i Somalia och deras barn förbättras.