Tre miljoner till forskning om hälso- och välfärdsteknik

Christine Gustafsson, du är professor på Sophiahemmet Högskola och leder det svenska delprojektet. Vad handlar forskningsprojektet om?
– Vi forskare ska bidra med kunskap om hur hälso- och välfärdsteknik kan öka effektiviteten och förbättra för patienter och människors välbefinnande. Vi ska även studera hur kunskapen på bästa sätt kan spridas till allmänheten.

Kan du ge några exempel på hälso- och välfärdsteknik?
– Det kan vara digitala trygghetslarm för äldre som bor kvar hemma och läkemedelsrobotar som på rätt tid ger rätt dos utan att personal behöver komma hem. Det kan också vara hälsoappar som hjälper oss till en sundare livsstil, liksom planeringssystem som ger personalen bättre arbetsmiljö och kommunikationsutrustning som stödjer anhörigvårdare.

Mycket av detta finns redan i dag. Vad väntar runt hörnet?
– Det behövs helhetslösningar som stödjer äldre att åldras i hemmet. De som finns i dag kan inte självklart ”kopplas ihop med varandra”, och det kan innebära merarbete för personalen.
– På sikt kommer det digitala lösningar som stödjer oss i livsstilsförändringar och kan förebygga sjukdomar som diabetes, KOL, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Tekniken väntas också vara till hjälp för personer med demenssjukdom.

Varför är ämnet viktigt?
– Det finns enorma förväntningar på att hälso- och välfärdsteknik ska bidra till att lösa den demografiska utmaning vi står inför, med allt fler äldre som behöver vård och omsorg och allt färre personer i arbetsför ålder. Tekniken ska ge bättre hälsa, ökad självständighet och livskvalitet inte minst för äldre och personer med funktionsnedsättning.
– De flesta av oss föredrar tekniska hjälpmedel framför att vara beroende av andra. Att vara självständig är viktigt i den nordiska kulturen. Men det finns också många utmaningar, som kostnaderna och hur vård och omsorg ska organiseras. Kunskapen om teknikens möjligheter är inte är så utbredd hos allmänheten, och infrastruktur och lagstiftning är inte i fas med utvecklingen.

Vad ska Sophiahemmet Högskola specifikt studera?
– Vi ska i olika studier undersöka vad användarna – alltså medborgare, patienter, brukare, anhöriga och vårdpersonal – behöver för att känna sig delaktiga i den digitala omställningen. Att Sophiahemmet Högskola blivit bedömd och utvald av en internationell granskningskommitté ser vi som ett erkännande av vårt kunnande inom det här forskningsområdet.

Vad är målet med forskningen?
– Att bygga kunskap om användandet av hälso- och välfärdsteknik, hur den kan införas i samhället och hur vi kan förbereda människor på övergången till det nya. Den ska även ge kunskap som visar hur trycket på vården kan minskas genom att optimera resurser och undvika onödiga investeringar. Forskningen kommer att bidra med kunskap till beslutsfattare och hälso-, sjukvårds- och omsorgsorganisationer för att hjälpa dem att få med användarna i omställningen.

Fakta:
Fyra lärosäten delar på ett forskningsanslag på totalt 18 miljoner, Lappeenranta-Lahti University of Technology i Finland, Universitetet i Agder i Norge, Utrecht University i Nederländerna samt Sophiahemmet Högskola. Datainsamlingen kommer att ske i olika omfattning i totalt 16 olika europeiska länder.

UPSCALE står för “Unfolding the processes between user needs and health and welfare technology in sociotechnical transition of health and care services.”

Text: Inger Sundelin

Läs mer om forskning på Sophiahemmet Högskola
Läs mer om Christine Gustafssons forskning