– Som nyutbildad sjuksköterska får du ett stort ansvar, mycket större än jag hade kunnat föreställa mig, och det var läskigt att inse, säger Klara Lindqvist som nyligen fick sin första anställning inom hemsjukvården på en vårdcentral.
För henne och många andra studenter finns det ett glapp mellan den skyddade studenttillvaron och verkligheten i arbetslivet där de helt plötsligt själva ska svara på alla frågor från patienter och anhöriga.
Studie samma resultat
Klaras upplevelser får stöd i en studie gjord av forskarna Karin Bergkvist, Åsa Gransjön Craftman och Linda Gellerstedt vid Sophiahemmet Högskola.
– Det är brist på personal i dag och så hög omsättning av sjuksköterskor att den som kommer ny mycket väl kan få sin introduktion av någon som bara arbetat ett halvår. Vi ville titta närmare på vad som krävs för att överbrygga det där glappet, säger Åsa Gransjön Craftman. Tillsammans med två av första linjens chefer från akutsjukvården undersökte forskarna vad nya sjuksköterskor behöver för att bli tryggare i sin profession.
Börja jobba direkt
De skapade fokusgrupper där deltagarna delade med sig av sina upplevelser av att vara ny på jobbet. Åsa berättar att det fanns sjuksköterskor som när de kommit första dagen fått arbetskläder och ett skåp och sen tvingats kavla upp ärmarna och börja jobba direkt.
– Andra har fått tre veckors introduktion, men har sedan förväntats klara lika mycket som den som jobbat i flera år.
Många uppgav att det var en stor omställning att komma ut och möta svårt sjuka patienter och oroliga anhöriga och behöva ta snabba beslut som de inte alltid kände att de bottnade i. Det fanns också de som kände sig redo att lämna studentrollen och axla det nya ansvaret.
– Men även de som var mer positiva efterfrågade en bättre introduktion, för patientsäkerhetens skull och för att känna sig tryggare på arbetsplatsen, säger Karin Bergkvist.
Höga förväntningar
Studien visar också att många nyutexaminerade sjuksköterskor har höga, nästan orealistiska, förväntningar på sin chef.
– Chefen ska vara tillgänglig och flexibel, fungera som en kompis och även vara ute och jobba i verksamheten. Där blir det en krock när de möter stressade chefer vars tid mest går åt till att rekrytera ny personal, säger Åsa Gransjön Craftman.
Forskarnas slutsats är att dagens situation inom vården, med hög omsättning av sjuksköterskor och allt stressigare arbetsklimat, kräver en mer strukturerad introduktion.
– Patienten har rätt att möta personer med kompetens, men det är också viktigt att skapa trygga sjuksköterskor som vill stanna kvar i yrket. Men det behöver inte vara samma modell för alla, eftersom det handlar om individer som behöver olika mycket stöd, säger Åsa Gransjön Craftman.
Gärna en mentor
Sjuksköterskan Klara Lindqvist tror att en bättre introduktion definitivt hade gjort den första tiden lättare.
– Jag hade gärna haft en mentor. Det hade öppnat upp för mer samtal och reflektion, och jag tror att jag hade kommit in snabbare i jobbet.
Att det inte ser ut så på arbetsplatserna i dag tror hon har att göra med stress och tidsbrist. I det läget prioriteras inte en bra introduktion, eftersom patienterna alltid kommer i första hand.
– Men en bra introduktion skulle göra vården både säkrare och bättre, säger hon.
Text: Malin Dahlberg
Foto: Pia Hultkrantz
Åsa och Karins råd till sjukhusledare som tar emot nyanställda
- Fundera på hur du kan ge en bra introduktion. Det är viktigt för patientsäkerheten, men också för att långsiktigt behålla personalen. Utse en personlig mentor.
- Anpassa introduktionen efter individen behov. Alla behöver inte samma sak, men alla vill bli sedda.
- Var tydlig med verksamhetens förväntningar, men fråga också efter vilka förväntningar den nyanställde har på jobbet. Det skapar trygghet och minskar risken för missförstånd. Planera in avstämning och återkoppling.