Forskningsfokus – kognitiv sjukdom

– Förutom våra specialinriktade utbildningar pågår en mängd forskningsprojekt. Tillsammans med våra kollegor inom palliativ vård bygger vi även upp en gemensam forskningsplattform, säger docent Jonas Sandberg, som har ansvar för att utveckla forskningen inom området.

I Sverige drabbas cirka 25 000 personer varje år av så kallad förvärvad kognitiv sjukdom, också känt som demenssjukdom. Andelen väntas öka de närmaste åren, delvis på grund av att den stora 40-talistgenerationen blir äldre och att vi i dag lever längre trots sjukdom.

Med tanke på att så många fler riskerar att drabbas av kognitiv sjukdom i framtiden måste vårdpersonalen ha rätt kunskap. Det behövs både fler utbildningsplatser och att fler yrkesgrupper får utbildning – som poliser, väktare och kanske även anställda vid försäkringskassan och kronofogdemyndigheten.

– Människor med kognitiv sjukdom finns överallt inom vården. När vi tar upp ämnet med till exempel våra studenter inom ambulans- eller hjärtsjukvård så säger alla att de har mött patienter med den sjukdomen.

Utvecklar forskningsområdet

För att kunna ge god vård och bemötande till de sjuka och deras närstående är behovet av forskning stort. Därför har Jonas Sandberg, programansvarig för utbildningar inom kognitiv sjukdom vid Sophiahemmet Högskola, fått i uppdrag att utveckla forskningsområdet.

– Vi använder inte längre begreppet demens utan kognitiv sjukdom. Det är ett mer modernt synsätt och ett sätt att bredda begreppet, då minnesnedsättning och andra kognitiva störningar kan bero på många olika sjukdomar och bristtillstånd. Det nya begreppet rekommenderas också bland annat av Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrum, säger Jonas Sandberg.

För närvarande pågår fyra forskningsprojekt inom området kognitiv sjukdom vid Sophiahemmet Högskola. Ett handlar om unga anhöriga och situationen för barn och ungdomar till en förälder med demenssjukdom. Ett annat projekt handlar om äldre män som vårdar sin partner och ett tredje studerar identitet hos personer med kognitiv sjukdom och anhöriga.

Det fjärde projektet, som har fått forskningsanslag från Konung Gustav den V:s och Drottning Viktorias Frimurarstiftelse, leder Jonas Sandberg tillsammans med en forskarkollega vid Jönköpings University. Det, har som syfte att ta fram ett riskbedömningsinstrument som vård- och omsorgspersonal kan använda för att upptäcka risk för våld och övergrepp i hemmet där närstående vårdar en partner med kognitiv sjukdom.

– Vi vet att vårdandet kan bli så belastande att den närstående inte orkar längre utan vården riskerar att övergå i våld och övergrepp, förklarar han.

Gemensam plattform

I Jonas Sandbergs uppgifter ingår även att – tillsammans med forskare inom palliativ vård vid Sophiahemmet Högskola – bygga upp en gemensam forskningsplattform. Den ska ge tillgång till fler seniora forskare och även utveckla samarbeten i olika projekt. Arbetet har precis börjat, men förväntningarna på vad det ska leda till är stora.

– Det finns många beröringspunkter mellan kognitiv sjukdom och palliativ vård och vi har mycket att vinna på att samarbeta.

Från demens till kognitiv sjukdom

2017 ersatte Socialstyrelsen begreppet demens med kognitiv sjukdom. Det är ett mer modernt synsätt och ett sätt att bredda begreppet eftersom minnesnedsättning och andra kognitiva störningar kan bero på många olika sjukdomar och bristtillstånd.
Sophiahemmet Högskola använder sedan ett år tillbaka begreppet kognitiv sjukdom.

Läs mer om specialistprogrammet med inriktning kognitiv sjukdom här.

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz