Biståndshandläggare utbildas i demenssjukvård

– Utbildningen har verkligen breddat min kompetens. Jag känner mig överhuvudtaget säkrare i mötet med personer i olika skeden av sin demenssjukdom, säger Hanna Milo som är en av studenterna som gått utbildningen.

Hon är socionom i botten och har en bakgrund som biståndshandläggare. I dag arbetar hon som egenföretagare inom hemtjänsten och träffar dagligen personer med demenssjukdom och deras närstående.

– I mötet stöter jag ständigt på nya utmaningar då varje individ uppvisar olika symptom i sjukdomsskeendet. De kan exempelvis yttra sig i förlorat tal, vanföreställningar eller personlighetsförändring. Jag insåg att jag behövde ytterligare kunskaper och hjälpmedel för att kunna ge dessa individer det bemötande de behöver, säger hon.

Specialutbildar biståndshandläggare

Sophiahemmet Högskola och Silviahemmet startade sitt samarbete för 14 år sedan och har examinerat hundratals undersköterskor (Silviasystrar) och Silviasjuksköterskor som är specialiserade i demenssjukvård. I takt med att antalet demenssjuka ökar har man även tagit fram den första demensutbildningen i landet speciellt utformad för biståndshandläggare eller andra närliggande professioner som har nytta av utbildningen. Allt för att de sjuka och deras närstående ska få så bra vård och omsorg som möjligt.

Biståndshandläggaren är en nyckelperson och kommunens representant som möter och planerar för personer som drabbats av en demenssjukdom och deras närstående. En uppgift som kräver god förståelse för vad sjukdomen innebär, både för den enskilde och för de närstående.

– De måste också ha kunskap om medicinska, biologiska, sociala och psykologiska aspekter av sjukdomen och dess förlopp, säger Jonas Sandberg som är programansvarig för demensutbildningarna på Sophiahemmet Högskola och understryker att kursen inte bara ligger i linje med socialstyrelsens riktlinjer utan också är utformad efter den senaste forskningen.

Allt fler insjuknar

Antalet demenssjuka i Sverige kommer att öka kraftigt i takt med att den stora 40-talistgenerationen blir äldre och uppskattningsvis var femte person över 80 år beräknas insjukna. Mot bakgrund av det har Socialstyrelsen har tagit fram en nationell strategi för demenssjukdom med förslag på nödvändiga åtgärder för att förbättra vården. Ett område är kunskap och kompetensutveckling för personal inom vård och omsorg.

Silviahemmets verksamhetschef och rektor Wilhelmina Hoffman anser att utbildningen för biståndshandläggare är viktig del av satsningen på god demensvård.

– Biståndshandläggarna har en nyckelfunktion när det gäller demensvård och omsorg. De råder över att personen med demenssjukdom får beslut om bästa omsorgsinsatser för att klara av att leva med sin sjukdom utan att försämras i onödan. Dessutom är det avgörande för närstående och deras hälsa och liv att få det stöd som är nödvändigt för att orka vidare, säger hon.

Fått nya verktyg

För Hanna Milo har kursen gett bra verktyg att använda i mötet med personer med demenssjukdom. Till exempel vid tillfällen då hon har kontakt med någon som är utåtagerande. Hon har bland annat lärt sig att inte rätta eller tillrättavisa en patient eftersom den sällan minns vad som sagts och då bara känner oro eller skam att den gjort något fel.

– Jag har också lärt mig mycket om hur vi i teamet kring patienten och de närstående kan arbeta tillsammans för att ge ett bra omhändertagande. Det finns ett stort intresse från närstående och hemtjänstpersonalen som vill ta del av mina nya kunskaper. Det kommer att ge oss stora fördelar i vårt fortsatta arbete tillsammans, säger en hoppfull Hanna Milo.

Kursen Den äldre människan med demenssjukdom i ett socialt perspektiv ger 7,5 högskolepoäng och ges som uppdragsutbildning.

Mer information om utbildningen
Mer information om uppdragsutbildning

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz