Bakgrund som stridspilot en tillgång

Vården av coronapatienter har gjort att akutsjukhusen tvingats kraftigt dra ner på övrig verksamhet. I mitten av mars fick därför Per Svedmark, verksamhetschef på Ryggkirurgiskt Centrum (RKC) vid Sophiahemmet, frågan från Region Stockholm: Kan ni hjälpa akutsjukhusen med rygg- och neurokirurgi som inte kan vänta?

– Jag frågade mina medarbetare hur de ställde sig. Jag var tydlig med att det var frivilligt och att det förmodligen skulle innebära nya rutiner och ökad arbetsbelastning. Samt många nya utmaningar som måste lösas ad hoc, säger han.

Svaret blev ett rungande ja. Det kändes självklart för alla att ställa upp i det pressade läget, och i början av april togs de första patienterna emot.

– Avtalet gäller imperativ rygg- och neurokirurgi, alltså kirurgi som inte kan anstå. Det kan vara en tumör som trycker mot ryggmärgen och på sikt kan orsaka nervskador eller ett akut diskbråck som är väldigt smärtsamt, förklarar Per Svedmark.

Mer vårdkrävande

Omställningen innebär att RKC:s medarbetare får möta en skörare och ibland mer vårdkrävande patientgrupp än de är vana vid. Det betyder att patienterna ofta har neurologiska bortfall även efter operationerna och behöver mer omvårdnad och rehabilitering. Andra kan ha kognitiva problem, som till exempel patienter som drabbats av hydrocephalus, det som i dagligt tal kallas vattenskalle, och där kirurgerna lägger in en shunt för att leda bort vätska från hjärnan.

– Vi är ovana med dessa patientgrupper men har haft väldigt bra hjälp från Karolinska med rehabilitering och fortsatt vård.

Den nya situationen innebär att Per Svedmark måste jobba mer övergripande än vanligt. Han har dragit ner på sitt kliniska arbete och opererar nu bara en dag i veckan. Hans uppgift är istället att lösa uppkomna situationer så snabbt och bra som möjligt, så att medarbetarna ges bästa förutsättningar att göra ett bra jobb.

– Ena dagen kan det handla om att låna en ultraljudskniv eller en patientlyft. Andra dagar om schemaläggning för att förbättra patient- och arbetsflöden, berättar han.

Under coronapandemin har många beslut fattats i rekordfart, och det kan vara en utmaning för en verksamhetschef att vänta med att agera till dess att besluten har landat på rätt nivå i regionen och kan sättas i verket. Här har hans bakgrund som stridspilot varit en tillgång.

– Ja, det handlar om att vara redo och startklar – men invänta order, säger Per Svedmark

Fortsatt nytänkande krävs

Han är övertygad om att coronapandemin förändrat vården i grunden och att den vårdskuld som uppstått i pandemins spår fortsatt kommer att kräva förändring och nytänkande.

– Vi måste hitta sätt att använda resurserna optimalt, så att vi kan producera vård utan att överutnyttja personalen. Alla måste orka jobba med en högre produktionstakt om vi ska kunna reducera vårdskulden som byggts upp under pandemin.

Hittills har Ryggkirurgiskt Centrum tagit emot cirka 50 patienter från akutsjukhusen. Dessutom har kliniken lånat ut nio medarbetare till akutvården.

– Det finns en enorm kapacitet och kreativitet på RKC. Här finns en beredskap för att ställa om direkt om så krävs vilket är en otrolig styrka, säger Per Svedmark.

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz